Personligen var jag inne i min mest intensiva fotoperiod och givetvis anmälde jag mig tillsammans med Nollan som evenemangsfotografer. Nollan var inte så bevandrad i fotografering men hade lånat en gammal kamera av sin far. Själv packade jag självsäkert ner hela min fotutrustning inklusive stativ och en massa extrafilm. Vad jag inte visste var att denna hajk skulle bli en av de mest traumatiska i mitt liv och allt jag hade föresatt mig gick åt skogen.

Nollans roll var att planera vår gimmick. Vi skulle ha sekelskiftes kläder och agera fotografer så som vi antog att det hade varit i 1800-talets vilda vestern. Vi till och med gick till apoteket för att köpa magnesiumpulver till en fejkad pulverblixt vi hade konstruerat med ett par pinnar och ett batteri. Som tur var blev vi nekade att köpa det explosiva pulvret av apotekspersonalen.

Eftersom jag var fiskeintresserad hade jag tagit med två fina fiskespön som jag ärvt efter pappa. Det ena var ett havsfiskespö och det andra ett haspelspö. Dessa skulle Nollan och jag använda mellan passen för att nöjesfiska lite var de tänkt.

Redan första dagen var olyckan framme och när jag och Nollan var i färd med att landstiga vid övernattningsplatsen vickade kanoten till så pass mycket att mängder med vatten sköljde in och dränkte hela min kamerautrustning och kikare. Eftersom kameran var en av de första helelektroniska, en Canon AE-1, kortslöts den och kunde inte användas mer! Även kikaren fylldes med vatten och blev obrukbar. Nollans kamera klarade sig dock då den legat i fickan på hans jacka.

Helt knäckt över fadäsen genomled jag resten av evenemanget som i koma. Jag sov knappast en blund på hela helgen och vi turades om att ta kort med Nollans kamera. Eftersom min kamera var paj hade jag fiskat lite för att få något annat och tänka på och det var kul. Det nappade inte men det var skönt att fördriva tiden lite mellan kanotlagen. Spöna låg således färdiga att användas i kanoten när vi paddlade omkring.

När det var dags för prisutdelning så slängde vi trötta och hungriga alla våra saker i en hög under en stor ek i väntan på skjuss hem. Detta tog ett tag så vi vandrade omkring i den vackra miljön och knäppte upp de sista bilderna i Nollans kamera. När det blev dags att åka hem kom nästa knäck. Bredvid min ryggsäck under eken låg båda fiskespöna. De hade jag ännu inte orkat packa ihop. Nu hade de i villervallan under eken blivit trampade på och båda spötopparna hängde slappa som knäckta grässtrån när jag tog upp dem. Det var bara för mycket!! :-(

Jag har inget större minne av hur vi tog oss hem men några månader senare fick jag ut en ny kamera och kikare på hemförsäkringen. Fiskeintresset svalnade dock för en lång tid framåt. Bilderna i detta album har tagits av Nollan och mig men jag har ingen aning om vilka. Man får anta att de bilder jag är med på har tagits av Nollan och vice versa. Men jag vet inte. Negativen förvaras dock av mig så därför är samtliga bilder utlagda tills Nollan hör av sig och hävdar sin upphovsrätt. :-)

Om någon har ett kul minne eller bilder från denna hajk skicka det gärna till mig. Bilderna måste vara inscannade i JPEG format för att jag skall kunna lägga in dem på sidan. PNG och GIF går också bra.

Joakim Larsson