|
På hösten 1977 började vi på högstadiet på "Söder", som södra skolan kallas. Det var sista
grundskolestadiet och vi upplevde en alltmer egen värld av möjligheter och inte minst
besvärligheter. Södra skolan har en typisk folkskolearkitektur med gul fasad och trapphus med
nedlslitna marmortrappor. På vinden låg kemisalen och teckningssalen låg längst ned i den vänstra
flygeln där vi också hade våra skåp.
På mitten längst ned låg uppehållsrummet där två
uppehållstanter hade som uppgift att ta fram spel och slå på och av musikbanden. Alla färger var
väldigt murriga och på golvet har jag för mig att det var en heltäckningsmatta! Inredningen var
robust med bänkar och bord. Det mesta var väldigt slitet och vaktmästarna hade fullt upp med att
laga och måla över trasiga saker.
I korridorerna fanns nästan ingen utsmyckning alls och den som fanns var fastskruvad. Vandalismen
var utbredd och ett av de första busstrecken vi blev varse när vi började i sjuan var när ett antal
av skolans värstingar gick runt i skolans korridorer och drog tjocka bultar i springan mellan dörr
och karm till alla lektionssalarna. När det blev rast kunde ingen komma ut och grabbarna skrattade
rått när vaktmästaren gick runt och skruvade upp dörrarna för att släppa ut folk. Ett annat mer
återkommande bus var att använda alla toapappersrullar som serpentiner från fönstren.
När det gäller skolgången så var den största skillnaden att istället för en skolfröken och några
få speciallärare hade vi nu de flesta lektioner med andra lärare än med våra klassföreståndare Lars
och Bertil. Dessutom fanns det val att göra mellan särkilda och allmänna kurser i matte och B-språk
så gemenskapen med lärarna blev sämre per lärare räknat. Sedan hade man självklart sina favoriter.
Lärarna fanns i olika kategorier som man snabbt etiketterade. Det var de auktoritära och de som mer
ville vara kompis. Vilka som lärde ut mest vet jag inte men helt klart är att det måste ha varit
lättare att
ha ett intressant ämne och vara kompis än ett tråkigt basämne. Av de auktoritära fanns det de som
vi hade respekt för och de som vi visste inte kunde hålla ihop när det knep. Värstingarna roade
sig ibland med att knäcka de senare och jag vet ett par tillfällen då jag såg rödgråtna lärare i
korridorerna eller på lektion. Det var blandade känslor inför detta fenomen. På ett sätt tyckte
man att lärarna borde palla trycket bättre men givetvis var vi många som hade medkänsla också.
Gymnastik hade vi i den nybyggda Järvenhallen som låg alldeles intill bakom den gamla
gymnastiksalen, som sedemera blev Panzardazzet, hemmascen för musikföreningen Drag Utan Drog (DUD),
alternativt på Backavallen. Skolmatsal saknades på skolan så vi gick varje dag till Folkets hus
källare för att försöka få i oss den nya tidens storköksmat. Ingen glömmer väl potatisarna som
man kunde studsa för de var så preparerade med konserveringsmedel (eller liknande). Andra
"favoriter" var ärtsoppa, minestronesoppa och biff a la Lindström. Att dricka kunde man välja på
juice eller mjölk med knäcke macka som tilltugg. Mums!
Bilderna i dessa serier är vardagsbilder från tiden på Södra skolan som visar lite hur lektioner
och raster kunde ta sig. Mer bilder från specifika händelser under grundskoltiden hittar du samlat
här.
/ Jocke
|
